"Drömmen är att alla ska brinna för barnen"

säger de båda socialsekreterarna

Vi i Brinn för barnen kämpar för en fungerande socialtjänst. Vi tycker att socialsekreterare inom barn och unga har samhällets viktigaste roll för de ska hjälpa samhällets mest utsatta, vilket är barnen. Vi önskar att alla socialsekreterare skulle agera som barnens skyddsänglar och alltid stå på deras sida. Ni följare får läsa om många ärenden där det går fel och barn far illa och i vissa fall förlorar livet. Brinn för barnen tycker också det är otroligt viktigt att lyfta de socialtjänster och socialsekreterare som vi vet kämpar för barnen.

 

Vi har haft förmånen att intervjua två anställda inom barn och unga som kämpar för att alltid tillgodose barnets rättigheter i sin profession och inom sin kommun. En utredande socialsekreterare och en 1:e socialsekreterare, men tyvärr vågar de varken gå ut med vilken kommun de arbetar inom eller en bild på sig själva på grund av potentiella hot. Är detta verkligen rimligt? Ska de socialsekreterare som verkligen vågar ta ställning för barnen behöva gömma sig? Vi i Brinn för barnen tycker det är oerhört problematiskt att det är så här i vårt samhälle. Vi riktar ett varmaste tack till er två fantastiska socialarbetare som ställer upp på denna viktiga och lärorika intervju, där ni berättar om ert sätt att arbeta där ni alltid utgår utifrån barnet.

 

Kan ni berätta om de förändringar ni gjort för att säkerställa att ni arbetar utifrån ett barnperspektiv?

  • Barnet bär hela utredningen, vilket betyder att det ska vara tydligt att barnet är utgångspunkten, säger 1:e socialsekreteraren inom utredningsenheten. För att det ska bli tydligt vem det handlar om förekommer endast barnets namn i barnets utredning, övriga personer som omnämns gör det med titel utifrån vilken relation denna har till barnet. Detta har förstärkts och förändrats. Barnsamtal sker rutinmässigt i alla ärenden, vilket tyvärr inte alltid skedde förut. Föräldrarna blev utgångspunkten för när socialtjänsten kunde träffa barnen och ha samtalet. Där har fokus nu skiftat.

    Barnsekreterarna i denna kommun har prövat att arbeta på ett annat sätt i vissa ärenden som innebär att de enbart har huvudfokus på barnen och en annan socialsekreterare, som fått namnet föräldrasekreterare, går in med fokus på föräldrarna. Process pågår för att detta ska bli ett mer permanent arbetssätt i ärenden där det är motiverat. Vi har och främjar en nära samverkan mellan de olika enheterna som med försörjningsstöd, vuxenenheten och övriga enheter. Det är en mindre kommun och kontakten enheterna emellan upplevs fungera väl och en helhetsbild blir på så vis också möjlig att få kring barnet. Barnet påverkas av det som är och sker runt de vuxna, därav är samverkan mycket viktig. Detta arbete och tankesätt har funnits länge i denna organisation, men utvecklats mer aktivt de senaste två åren. Utveckling och förbättringar har skett för att säkerställa att barnperspektivet är med hela vägen vid ett omhändertagande. När ett omhändertagande sker involveras personer från de olika enheterna som har kännedom om eller arbetar i familjen, och det som ska ske gås igenom stegvis. Det är alltid en utmaning, eftersom olika perspektiv lyfts in och de olika enheterna har olika fokus - men det beskrivs oavsett som en viktig del.

    När det är misstanke om våld inleds utredning direkt. Vilka steg man tar beror på vilken information vi får till oss, säger 1:e socialsekreterare på utredningsenheten.

    Enheten har i närtid fått gå en utbildning rörande barn som utsätts för våld och hur de kan reagera utifrån det, Barnahus höll i den utbildningen. Våld lyfts som ett svårt ämne där mer kunskap och utbildning skulle behövas även för barnombud, domstolar och lagförändringar skulle behöva ske.

    För att verkligen ha möjlighet att arbeta utifrån barnets bästa så krävs det en organisation med bra och trygga chefer som driver och vill utveckla arbetet. Vi kan inte bara sitta och göra som vi alltid har gjort, vi måste följa samhällsutvecklingen, säger ocialsekreteraren på utredningsenheten.

    1:e socialsekreteraren fortsätter. Det som är värdefullt och unikt för just denna organisation när det kommer till de tuffa besluten och ärenden vi kan sitta med, då vet jag att det finns stöd att få inom organisationen, ingen är ensam, vi tar oss igenom det svåra tillsammans. Är det något jag funderar på så vet jag alltid vart jag ska vända mig. Vilket sammanhang, forum eller vad det än kan handla om. Det är så ovärderligt. Det ger kraft, tycker jag. Att vara en del av det här för dessa barn som har det så svårt. Det ska inte vila enbart på mina axlar.


Hur ser ni på de lagförändringar och förslag som kommit de senaste åren och är på väg nu den närmsta tiden, där den mest kända för allmänheten är Lex lilla hjärtat?


  • När det gäller den mest kända lagförändringen för allmänheten som är Lex lilla hjärtat, hade organisationen en dag alldeles nyss då vi arbetade med just den lagstiftningen, säger socialsekreteraren som arbetar som utredare. Den är mer av en påminnelse om den lagstiftning vi redan har, ett tydliggörande. Inget nytt.

    Förhoppningen fanns om något mer, menar båda socialsekreterarna.

    Rörande viljan att kunna trygga upp barn tidigare så måste fokus släppas från att det måste gå viss tid. Vårdnadsöverflyttningar bör därför inte bedömas enbart på tid utan att fokus får vara utifrån varje enskilt barns omständigheter, menar socialsekreteraren som arbetar som utredare.


Det behövs en särskild spädbarnslag


  • En särskild spädbarnslag måste till på något vis, menar båda socialarbetarna.
    Barn som placeras som så små att de inte har anknytning eller vet något annat än familjehemmet kan inte sitta och vänta och hänga i ovisshet innan de kan tryggas i vart de ska få bo och växa upp, säger socialsekreteraren som arbetar som utredare.
    Det finns idag möjligheter att trygga upp barn i detta läge men det krävs fler tydliga lagstadgar som ser till barnets behov på ett helt annat sätt än hur lagstiftningen gör idag.

 

  • Det är så mycket vi inom socialtjänsten ska ta ställning till. Föräldrarnas rättigheter är fortsatt stark som vi behöver ta hänsyn till. Vi behöver tänka annorlunda, eller åtminstone ha mer uppbackning, i att inte för lång tid ska gå innan vi tryggar barnen. Den åldersgruppen har helt andra behov när det kommer till anknytning, utvecklingspsykologi — det är mer skört för så små barn. Om en speciell lag togs fram runt dessa yngsta skulle socialtjänsten kunna arbeta på ett helt annat sätt runt de, menar båda socialsekreterarna.


Grundprincipen om att alltid återförena barn med biologiska föräldrar, hur säkerställer den barnets bästa?


  • Den är underlig utifrån att den inte nödvändigtvis behöver rimma med ett barns bästa, säger utredaren av de två socialsekreterarna. Barnets bästa bör i stället få vara grundprincipen, är båda överens om. Nuvarande grundprincip behöver formuleras om till att barn ska få lov att ha tillgång till sitt ursprung och nätverk. Som det är nu utnyttjas den principen och kan därför bli sämre för barnet. En god kontakt med nätverket kan barnet ha oavsett, med utgångspunkt i barnets bästa, säger utredaren.

  • Roller ställs ofta mot varandra i dagens dialog — biologisk familj mot familjehem. Den biologiska familjen anses på många håll i debatten ofta väga tyngst. Barnet äger egentligen alla rättigheter till umgänge osv., men lagstiftningen har dock lagt in ett tillägg om barnets behov av sina föräldrar, som kan ställa till det beroende på hur den delen tolkas. Föräldrar behöver inte vara likställda med att vara de biologiska föräldrarna. Som vårdnadshavare har du idag i vissa fall för mycket rättigheter till ditt barn, även om du varit våldsam och/eller sitter frihetsberövad. Att som barn ha tillgång till sin historia på olika vis är en självklarhet, men det behöver inte betyda att det biologiska nätverket alltid är bra för barnet, säger 1:e socialsekreteraren för utredningsenheten.


Barn som lever i skyddade boenden särbehandlas enligt vår nuvarande lagstiftning.


  • I dag särbehandlar lagen barn som skyddplaceras med förälder kontra hur barn som familjehemsplaceras behandlas, säger 1:e socialsekreterare för utredningsenheten. Hon fortsätter, ett barn som familjehemsplaceras finns det krav om att socialtjänsten följer barnets skolgång, hälsa och alla delar runt omkring barnet. I fall där en förälder väljer att ta sitt barn ur en våldsam situation så är det den våldsutsatta föräldern som i sin och barnets utsatthet behöver fortsätta ta ansvar för allt runt barnet. Dessa barn hamnar ofta utanför samhället. Socialtjänsten har i dag ingen möjlighet att gå in och stötta upp eller tala om, bestämma, utan det är fortfarande ett ansvar mellan föräldrarna — både den som utsatt och den som blivit utsatt. De måste fortsätta ta ett gemensamt ansvar för barnet.

    Det ligger nu förslag kring att förändra lagen runt dessa barn, vilket är välkommet. Enligt den nya lagen ska även dessa barn ses som placerade och följas upp av socialtjänsten. Barnets bästa hamnar då mer i fokus, menar båda socialarbetarna.


I media har vi kunnat läsa en del om att lagstiftning kring umgänge ska skärpas, att barn inte ska behöva tvingas att träffa sin förövare. Hur tänker ni där i ert sätt att arbeta?


  • Gällande umgänge måste det utredas och övervägas noga vad som är bäst för barnet. Det är viktigt för att förstå varför ett barn exempelvis inte vill ha umgänge med sin förälder. Vi lyssnar in barnets vilja men också lämnar alternativ öppna för framtiden. Vi respekterar barnet och tvingar inte barn till umgänge, är de båda socialarbetarna överens om.


Ni arbetar för att fortsätta stärka ert barnrättsperspektiv i ert arbetssätt och ni har redan gjort en del på vägen för att arbeta utifrån barnet. Vad tror ni krävs för att alltid kunna arbeta utifrån barnets behov och varje enskilt barns bästa? Kunskap, resurser, lagstiftning eller annat?


  • Oavsett hur mycket kompetens och kunskap som man får eller har, eller oavsett hur mycket lagändringar som kommer så krävs det att man är på en arbetsplats där man kan få utvecklas tryggt, säger 1:e socialsekreterare på utredningsenheten. Hon fortsätter, det krävs en organisation som kan möta detta och en organisation som kan se till att detta kan tas hand om. För det är ju faktiskt vi socialarbetare som är verktyget. Det är ju faktiskt så och vi kan inte bortse från det.

 

  • Sen är yrkesstoltheten viktig. Vi måste våga stå upp för och lyfta vår yrkeskår. När det gäller barnen vi arbetar för måste vi vara prestigelösa. Vi inom socialtjänsten måste våga erkänna när det går fel, både för oss själva eller till de berörda. Det är viktigt. Vi måste våga erkänna när det går galet och göra om för barnens skull, säger socialsekreteraren och 1:e socialsekreterare håller med.


Jessica Ivarsson - Ordförande, Brinn för barnen

Vill du komma i kontakt med Brinn för barnen?


Kontakta oss då gärna via mejl eller på någon av våra sociala medier.

Det går också bra att använda formuläret nedan.