Familjehemmens dag 

27 april 2022

Hej Maria Halling!
Hur länge har du varit familjehem?
– Vi har varit familjehem sedan sommaren 2018. Så snart fyra år. Vi valde att vänta med att bli familjehem tills vårt yngsta biologiska barn var fem år.

Varför valde ni att bli familjehem?
– Jag har alltid drömt om en stor familj. Jag är uppväxt i en familj där vi hjälpt och månat om andra. Vi hjälpte nyanlända från Bosnien, dörren stod alltid öppen för ensamma ungkarlar i vår by för en middag eller fika, vi tog ofta hand om en flicka vars mamma var periodare och pappan jobbade borta. Vårt hem var en plats för vänner, behövande och spontanbesökare. Så att hjälpa andra och att vara en stor familj har legat mig varmt om hjärtat sedan barnsben. Jag är dessutom förskollärare och har arbetat med barn hela mitt yrkessamma liv, så barnen är mitt kall.

Vad är det bästa med att vara familjehem?
– Det bästa är att man gör något värdefullt och betydelsefullt för någon annan. Att man får ytterligare barn till familjen att älska, lära, se utvecklas och ge trygghet och fina barndomsminnen till. Jag tycker att det är så fint att jag kan ge dessa grundvärderingar till mina biologiska barn, att det är viktigt att hjälpa andra. Hela familjen växer av att dela med sig av sin empati, tid, kärlek, glädje och viljan att hjälpa samt att man får en ökad förståelse för barns olika erfarenheter och upplevelser. Vår familj är så fylld av gemenskap.

Och det svåraste?
– Det svåraste är att man till en del barn inte kan säga hur länge de ska få stanna hos oss, hur länge de ska få vara en del av vår familj. Att inte kunna lova att jag alltid ska bära dem och ha dem under mina vingar, även om de såklart alltid kommer ha kvar sin plats i mitt hjärta. Det svåraste är jag inte kan avgöra om de ska få växa upp här hos oss. I en del fall kan också den biologiska föräldrabiten vara svår. Men jag skulle säga att jag är ganska bra på att förvalta den kontakten och gör det med stor respekt. Jag har jättefint samspel med våra barns biologiska nätverk. Det ligger mig varmt om hjärtat att det ska fungera för samtligas skull. Inte minst för barnen skull. Jag tänker också ofta om det skulle varit mitt eller mina barn som togs ifrån mig. Då skulle jag önska att få bilder och sms, små skrivna meningar, ett samtal om hur de har det och mår och vad de gör.

Vad vill du säga till andra som funderar på att bli familjehem?
– Bara gör det! Vad finns det att fundera på? I min värld är det märkligt att inte alla vill bli familjehem. Men samtidigt så vill jag såklart att man ska göra det av de rätta anledningarna, inte bara för att. För att bli ett bra familjehem krävs ett stort hjärta, förståelse, empati och det viktigaste är att hela den egna familjen vill och är med på det. Att vara familjehem är en livsstil. Man måste kunna öppna sitt hjärta och kunna älska och behandla de placerade barnen som sina egna

Följ Maria och barnen på Instagram @vitaparadiset

Text: Sara Palmkvist - OrdAteljen - Brinn för barnen

Hej Melinda Jacobs!
Hur länge har du varit familjehem?
– Jag tog emot mitt första placerade barn när jag var 21 år, så jag har varit familjehem i 17 år.

Varför valde du att bli familjehem?
– Engagemanget kände jag redan som liten. Jag tror att det är medfött, detta att vilja ta hand om och hjälpa andra. Jag var likadan med djur. Så frågan var inte om jag skulle göra skillnad för utsatta barn, utan när.

Vad är det bästa med att vara familjehem?
– Det bästa är helt klart att få vara en viktig förändring och förbättring i ett barns liv, att få göra skillnad för en annan människa.

Och det svåraste?
– Det svåraste är osäkerheten. Det vill säga att inte veta om barnet kommer få stanna hos dig, hur länge han eller hon kommer att få stanna och hur det kommer gå för barnet om och när det flyttar. Sedan är det ju inte alltid enkelt med ett tredelat föräldraskap, ibland funkar det jättebra och ibland funkar det inte alls.

Vad vill du säga till andra som funderar på att bli familjehem?
– Att vara familjehem ger så otroligt mycket. Det är så mycket kärlek. Och det är så underbart att känna att man gör något värdefullt för någon annan. För mig är det mitt sätt att leva. Och även om vi som familj har gått igenom det värsta tänkbara med Esmeralda, så har valet att vara familjehem berikat mitt och mina barns liv enormt mycket.

Följ Melinda på Instagram @missmelinda_j

Text: Sara Palmkvist - OrdAteljen - Brinn för barnen

Hej Thomas Ardenfors! 

Hur länge har du varit familjehem?
– Jag och min fru Sussi har varit familjehem i drygt 28 år.

Varför valde ni att bli familjehem?
– Vi kände att vi ville göra en insats för att hjälpa utsatta barn i Sverige.Vad är det bästa med att vara familjehem?
– Det allra bästa är när vi efter ett tag ser att barnet mår bättre jämfört med när barnet stod i vår hall för första gången. 

Och det svåraste?
– Det svåraste är när vi inte lyckas få barnet att känna sig helt trygg hemma hos oss. Men värst av allt är ofta dagen då barnet flyttar ifrån oss, för många barn är ju tillfälligt placerade.

Vad vill du säga till andra som funderar på att bli familjehem?
– Vänta inte med att höra av dig till socialtjänsten och berätta att du funderar på att bli familjehem. Vi har – tack och lov – ingen tvångsanslutning av familjer till familjehemsvården utan det är du som måste ta första steget. Det innebär inte att du måste bli familjehem, det innebär inte att du automatiskt kommer att bli familjehem, men för att överhuvudtaget komma i fråga måste du nu ta steget från att fundera till att anmäla dig. För du får aldrig svar på alla frågor om uppdraget förrän du anmält ditt intresse. Det är först när du sitter med socialtjänsten som du kan få en bild av vad uppdraget verkligen innebär. Sök också kontakt med andra jour- och familjehem. Ofta är det enormt viktigt att kunna resonera om olika frågor med oss som redan har uppdraget. 

Följ Thomas på Instagram @ardenforsthomas

Text: Sara Palmkvist - OrdAteljen - Brinn för barnen

Hej AnnaLena Fasth!

Hur länge har du varit familjehem?
– Jag har varit familjehem sedan 2015, med ett kort uppehåll mellan mina två placerade barn.

Varför valde du att bli familjehem?
– Hela mitt liv har handlat om barn och jag arbetar med barn i behov av särskilt stöd i förskola och skola. Det känns fint att kunna göra skillnad och att ge barn i utsatthet en trygg start i livet.

Vad är det bästa med att vara familjehem?
– Det bästa med att vara familjehem är att få barnets förtroende och känna att barnet mår bra och känner sig trygg. Att se någon utvecklas positivt är värt så mycket. Det är också positivt för mina biologiska barn som blivit som storasyskon för de placeringar vi har och har haft.

Och det svåraste?
– Det svåraste är att man ibland kan känna sig otillräcklig. Det kräver mycket engagemang och energi samtidigt som man får mycket tillbaka såklart. Det kräver ofta mycket runt om, så som möten, umgängen och så vidare, och ibland är det tufft.

Vad vill du säga till andra som funderar på att bli familjehem?
– Våga ta kontakt med socialtjänsten eller någon av alla konsulentstödda aktörer och ställ frågor. Det kräver mycket men det ger också ofantligt mycket tillbaka att vara familjehem. Familjen utökas och kärleken blir större. Det finns grupper där man kan få kontakt med andra familjehem och därigenom få fina vänner och stöd om man behöver det. Det är så mycket som är positivt med att våga ta steget att öppna sitt hjärta och sitt hem för ett barn som behöver en trygg och kärleksfull familj.

Text: Sara Palmkvist - OrdAteljen - Brinn för barnen

Hej Lasse Lundberg!

Hur länge har du varit familjehem?
– Jag och Melinda (Melinda Jacobs som skrivit boken om Esmeralda, Lilla hjärtat, reds anm) var familjehem mer eller mindre hela vår tid tillsammans, det vill säga runt sju år.

Varför valde du att bli familjehem?
– Det var Melinda som introducerade mig i familjehemsgrejen. Man blir ju en naturlig del av det då man är en familj.

Vad är det bästa med att vara familjehem?
– Det är en fantastisk känsla att kunna hjälpa människor som behöver stöd, stabilitet och trygghet.

Och det svåraste?
– Det svåraste är det känslomässiga. Att det är ett uppdrag men ändå känslomässigt inte. Att man tar det totala ansvaret över ett litet barn men ändå har du som familjehem i slutändan inget att säga till om.

Vad vill du säga till andra som funderar på att bli familjehem?
– Jag uppmuntrar gärna andra att bli familjehem. Men handlar det om ett spädbarn så tänk igenom det ordentligt och var beredd på att det kan bli jobbigt om du måste lämna ifrån dig barnet, för det kan bli så med tanke på hur lagar och regler är utformade idag. Hade jag valt att bli familjehem på nytt i en framtid så hade jag nog valt att ta hand om ett lite större barn som redan har en anknytning. Här tycker jag att lagarna måste förändras när det gäller just spädbarn som inte har fått någon anknytning. Placerar man ett spädbarn mer än ett år så måste det bli en uppväxtplacering.

Följ Lasse på Instagram @lasselundbergjacobs

Text: Sara Palmkvist - OrdAteljen - Brinn för barnen