Haddile – 2012

Varför uppfinner vi hjulet om och om igen men vägrar ta det i bruk? Haddiles fall är slående likt både Mios och Tims fall som är aktuella i svensk media idag. Då, precis som nu, rasar det svenska folket, media rapporterar, advokater menar att det finns utrymme i lagen, socialtjänstens brister kommer återigen upp i ljuset och politiker lovar dyrt och heligt att se över lagen.

Vad kostar detta alla dem som tvingas genomlida den här processen? Vad kostar det vårt samhälle att fatta samma vansinniga beslut om och om igen? Ska barns rätt till trygghet och rättssäkerhet ska vara beroende av om de har någon vuxen som orkar ta strid mot myndigheternas beslut i deras namn? Vad säger det om Sveriges rättssäkerhet om barnets rätt till trygghet ska vara beroende av att media lyfter deras fall?

Brinn för barnen driver flera liknande fall med barn som riskerar fara mycket illa då de lagar som finns för att skydda dem inte följs av våra myndigheter. Mycket sällan är media beredda att belysa deras öde.

Haddile fick stanna och är idag en fantastisk tjej som har valt att engagera sig i Tims fall. Vi kommer snart publicera mer från Haddile och hennes familj. Hur många barn har vi redan förlorat i denna orättsäkra process mellan socialtjänsten och Migrationsverket och hur många fler riskerar samma öde som Haddile gjorde?

Definitionen av vansinne är att utföra samma handling om och om igen och förvänta sig nya resultat. De här barnfallen är rent och skärt vansinne!

Vi i Brinn för barnen kommer kämpa till sista droppen för att det ska bli en förändring på riktigt den här gången!

Skrivet av: Johanna Stålhandske, Brinn för barnens vice ordförande 2021

Haddile föds i juni 2010 på universitetssjukhuset i Lund av sin algeriska mamma. Haddile är ett utomäktenskapligt barn. Bara 19 dagar senare lämnar mamman henne hos en manlig bekant – ” Josef”, en man mamman haft ett förhållande med. Fyra månader senare får Haddile vård på barnsjukhuset i Lund för de allvarliga skador som upptäckts på henne. Flickan blir inlagd med undernäring, livshotande hjärnskador, blödningar i hjärnan och i ögonen. Styvpappan misstänks för barnmisshandel. Kort därefter ingriper socialförvaltningen och förvaltningsrätt beslutar att hon ska omhändertas enligt lagen om vård av unga, LVU. Haddile hamnar hos fosterföräldrarna Miklos och Malen Liewehr. I december samma år, lämnar Josef in en ansökan om uppehållstillstånd för Haddile. Josef uppger för Migrationsverket att han är Haddiles far och att Haddiles mor är fransk medborgare – och försvunnen.

2011 börjar Migrationsverket med att utreda om Josef är far till Haddile. Det tar fram till april innan Rättsmedicinalverkets utredning visar att han inte är Haddiles pappa. Det tar sedan fram till april 2012 innan Migrationsverket kommer fram till att Haddiles mamma är fransk medborgare efter att ha studerat en passkopia, och därefter ändras Haddiles medborgarskap till franskt. Mamman söker upp den algeriska ambassaden i Stockholm för att få hjälp att återförenas med sin dotter men därefter hörs hon inte av igen.

Hösten 2012 tar Migrationsverket beslutet att Haddile ska utvisas till Frankrike för att återförenas med sin biologiska mamma. Beslutet väcker kritik eftersom Haddile är född och uppvuxen i Sverige och har rotat sig i familjehemmet i Broby där hon bott större delen av sitt liv. Upprördheten växer mot beslutet att utvisa tvååriga flickan Haddile till Frankrike. Nu vill en majoritet i riksdagen se lättnader i lagen för att undvika liknande situationer. Men samarbetet inom Alliansen kan hindra en lagändring. I sociala medier har diskussionen om Haddile varit upprörd. Migrationsverket anser inte att det i fallet med den tvååriga flickan finns sådana ”synnerligen ömmande skäl”, som lagen kräver för att hon ska få stanna. Nu anser Migrationsverket att det är högsta prioritet att mamman och dottern återförenas.

Flera turer om Haddile tar fart och beslutet att utvisa tvååriga Haddile kan vara olagligt, enligt juridikprofessor Maarit Jänterä-Jareborg. Samtidigt förtydligar Migrationsverket att Haddile får bo kvar hos fosterföräldrarna tillsvidare. Europakonventionen som är lag i Sverige säger att det är en mänsklig rättighet att ha ett familjeliv, vilket betyder att man inte får bryta upp familjeförhållanden hur som helst, till exempel genom att utvisa en familjemedlem. Rent juridiskt är frågan komplicerad. Flickan har bott hos fosterföräldrarna en stor del av sitt liv och det finns emotionella band vilket är argument för att flickans relation skyddas av konventionen. Man talar bland annat om att pröva adoption då detta anses vara en lättare väg att ta. BO utesluter inte behovet av sådana lagändringar i frågan som flera riksdagspartier nu vill se. Ett förslag som ligger är att barnkonventionen görs till svensk lag. Andra röster hävdar att även om barnkonventionen görs till lag kommer det inte göra någon skillnad i detta fall.

Migrationsdomstolen och socialförvaltningen i Lund har hamnat på total kollisionskurs med varandra i frågan om Haddile. Migrationsdomstolen kritiserar socialförvaltningen för att inte ha eftersökt flickans föräldrar, främst mamman som är fransk medborgare. Migrationsdomstolen kritiserar även att socialförvaltningen inte kontaktat myndigheter i vare sig Frankrike eller Algeriet, där mamman också kan befinna sig. Detta finner verket ”anmärkningsvärt”. Socialförvaltningen å andra sidan häver sig med att man anser att ansvaret att eftersöka mamman är delat med migrationsverket. Man har varit i kontakt med mammans man (inte flickans pappa) och har även kontaktat Algeriets ambassad i Stockholm.

Turerna kring Haddile fortsätter under hösten och nu vill Haddiles familj ha tillbaka Haddile. Tvååriga Haddiles biologiska mamma vill ha tillbaka sin dotter och ska nyligen ha kontaktat den svenska ambassaden i Algeriet, enligt handlingar till Migrationsdomstolen. Migrationsverkets presschef Fredrik Bengtsson har blivit uppringd av en man som antas vara Josef. Han sade sig ha uppgifter om Haddiles mamma, som nu vill ha tillbaka Haddile. Dagen efter går Migrationsverkets presschef ut i media med nyheten om Haddiles mamma, och dementerar uppgifterna att den svenska ambassaden i Algeriet ska ha kontaktats av den biologiska mamman. Han dementerar även uppgifter som kommit ut i media om att Haddiles mor kontaktat såväl Algeriets ambassad i Stockholm som den svenska ambassaden i Algeriet, men utan att bli trodd, vilket tidigare har sagts. Migrationsverket skickar vidare de uppgifter man fått in till Migrationsdomstolen, som nu behandlar ärendet Haddile.

Dagen efter detta låter sig Haddiles mor intervjuas och berättar om varför hon övergav dottern när hon lämnade Sverige. Hon ska ha åkt till Frankrike och efter tre, fyra dagar vidare till Algeriet för att ordna med jobb och lägenhet. Tanken var att hon skulle hämta Haddile när hon fått jobb och bostad. Mamman säger att hon inte har övergett sin dotter och säger att hon visste att hon hade lämnat Haddile i säkra händer. Mamman säger vidare att hon nu inte vågar bege sig till Sverige då hon fått veta att den man hon lämnade flickan till i Sverige har suttit häktad hos polisen.

En månad senare, i oktober, har Migrationsdomstolen fattat beslut om att häva utvisningen av den tvååriga flickan Haddile. Migrationsdomstolen beslutar att målet på nytt ska tas upp av Migrationsverket. Enligt Migrationsdomstolen är det inte förenligt med principen om barnets bästa att under nuvarande omständigheter utvisa Haddile till Frankrike.

I november visar ett DNA-test att det algeriska par som sagt att de är den tvååriga flickan Haddiles föräldrar verkligen är hennes föräldrar. Socialförvaltningens utredning får nu avgöra om Haddile fortsatt ska vara omhändertagen eller om hon så småningom kan överlämnas till föräldrarna. Om socialförvaltningen går på linjen att flickan ska återlämnas till föräldrarna är hon inte längre ett ärende för Migrationsverket utan återlämnas till föräldrarna.

I maj 2013 ger Migrationsverkets besked om att Haddile beviljas ett tvåårigt uppehållstillstånd i Sverige på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Motiveringen är att möjliggöra en återförening mellan flickan och hennes biologiska föräldrar. Men den lilla flickans advokat och gode man tycker att Haddile borde få status som flykting. Han anser att det finns en stor hotbild om hon återvänder till hemlandet. Beslutet kommer att överklagas till Migrationsöverdomstolen. Haddile ska, med stöd av familjehemmet här i Sverige, knyta an till sina föräldrar som bor i Algeriet. Migrationsverket ska fatta ett ny beslut utifrån en bedömning av hur anknytningen med de biologiska föräldrarna har gått. Det är först när socialnämnden bedömer att det är helt utsiktslöst för Haddile att återförenas med sina biologiska föräldrar som Migrationsverket beviljar ett permanent uppehållstillstånd.

I slutet av juli beslutar Migrationsdomstolen att neka Haddile flyktingstatus och hon måste inom två år resa till Algeriet. Flyktingstatusen hade inneburit permanent uppehållstillstånd.

I december träffar den nu tre och ett halvt år gamla flickan Haddile för första gången sedan födseln sin mamma och pappa. Föräldrarna tillbringar totalt 7-8 timmar med flickan under två dagar i hennes hem i Broby tillsammans med personal från socialförvaltningen i Lund och en arabisk tolk.

Under Maj 2015 går Haddiles uppehållstillstånd ut. Under de två år socialförvaltningen haft på sig i Lund att sörja för att Haddile och hennes föräldrar ska få träffas och knyta an med varandra har föräldrarna endast varit i Sverige en gång. Därefter har kontakten bestått av att skicka bilder på Haddile till föräldrarna varje månad och i brev beskriva hur hon har det. Socialförvaltningen i Lund vill, med hänvisning till sekretess, inte kommentera hur föräldrarnas anknytning till dottern har fungerat, men de ska skicka en redogörelse till Migrationsverket.

I juni detta år fyller Haddile fem år och under denna månad bestämmer Migrationsverket att det finns särskilt ömmande skäl för Haddile att stanna i Sverige och beviljar flickan permanent uppehållstillstånd.

Skrivet av: Anna Troedsson – Brinn för barnen