Imran 7 år och Noyan 4 år, Storvreta

Det är torsdag den 26 mars 2020 och en tjock rök sprider sig genom Storvreta, norr om Uppsala. Klockan är strax innan 19:00 och mitt under en träning hörs en hög smäll intill Skogsvallens IP. Barn och ungdomar springer upp på en kulle för att se vad som hänt. Ingen av dem vet att samtliga precis blev vittnen till mordet på Imran, 7 år och hans lillebror Noyan, 4 år. Gruppens tränare kontaktar både polis och räddningstjänst som rycker ut med anledning av en pågående bilbrand. Under släckningsarbetet påträffas tre avlidna personer i bilen och polisen rubricerar omgående händelsen som misstänkt mord.

Fredagen den 27 mars 2020, i ett meddelande på polisens hemsida bekräftas det värsta tänkbara:
“De döda personerna är en medelålders man och två barn. Polisen arbetar med att fastställa personernas identiteter och jobbar på att utreda deras relation. Mycket pekar på att den avlidna mannen är de avlidna barnens far. Barnens mor är underrättad.”

I utredningen börjar man nu misstänka att pappan dödat sina barn för att sedan ta livet av sig själv och förundersökningsledaren meddelar därmed att det inte finns några utomstående misstänkta i ärendet. Misstankarna stärks mot fadern då han innan händelsen ska ha publicerat en film på Facebook där han berättar om vad han tänkt göra. Inlägget är dock borttaget och åklagaren begär hjälp från polisen i USA eftersom utredarna sökte svar från Facebook om filmen verkligen har funnits.

Men vad föranledde att Ghulam valde att ta både sitt och sina barns liv?
Ett dokument hämtat från Uppsala tingsrätt vittnar om ett hastigt skilsmässobeslut utfärdat tisdagen samma vecka. I handlingarna finns det ingenting som tyder på att mannen och kvinnan som varit gifta i tio år ska ha haft någon konflikt. Paret lämnade in en gemensam ansökan om äktenskapsskillnad som både undertecknat och ingen av parterna hade något krav på ensam vårdnad. Men längre ner i dokumentet finns en punkt som ger stöd för misstänksamhet; man ville inte ha någon betänketid som normalt småbarnsföräldrar ska ha. Mannen och kvinnan har istället kryssad i rutan för “äktenskapsskillnad utan betänketid”. Trots detta beslutade ändå Uppsala tingsrätt att enligt rättspraxis, ge paret sex månaders betänketid innan skilsmässan blir giltig. Bara några timmar senare mördades parets gemensamma barn.

Den 23 juni 2020 meddelar åklagaren att förundersökningen nu läggs ned, den misstänkte gärningsmannen är död och allt material som inkommit styrker teorin om att det är ingen annan är Ghulam (som senare tagit namnet Jonas) Akrabi som berövat Imran och Noyan deras liv. Åklagaren väljer även i detta läge att avsluta sitt uttalande:
“Utredningen pekar på att barnen var vid liv när branden bröt ut i bilen. Ingen av barnen har utsatts för våld”.

Händelsen benämns sedan som en familjetragedi.

Vanligtvis när vi i Brinn för barnen väljer att skriva om ett barnfall är det för att härleda det till de institutioner som brustit i sitt samhällsansvar att uppmärksamma, hjälpa och förebygga det dåd som hänt. Morden i Storvreta skiljer sig på så vis att sedvanliga varningsflaggor inte finns här som kunde ha fångats upp av omgivningen enligt vad undersökningar och media låter veta om fallet. Däremot fanns det en varningsflagga involverad tingsrätt kunde ha reagerat på och låtit utreda av exempelvis socialtjänst då skilsmässan även rörde två barn: paret i fråga lämnade in en skilsmässoansökan där man kryssat i att man ej velat ha sedvanliga 6 månaders betänketid. Filicid, det vill säga en förälder som dräper sitt barn, är ovanligt i Sverige, men det finns ett flertal markörer för ett stundande filicid, eller som i detta fall filicid-suicid, förälder mördar sitt barn för att sedan begå självmord. Filicid som hämnd på en partner är nästan en uteslutande mansdominerad förgrening av filicid och den är även kultur- och genusbetingad. I fall där en man blir sviken av sin partner, han upplever att han förlorar ansiktet, heder, blir sviken, är just mord på barn som hämnd det yttersta straff han kan ålägga sin partner. I detta fall läggs fallet omgående ner när man bekräftar att förövaren är barnens far, vilket gör att eftervärlden inte får dra lärdom av de bevis och den fakta man hade kunnat utröna av en ingående undersökning, information man kan basera framtida förebyggande arbete för att hindra fler barn att gå samma öde till mötes. Vi i Brinn för barnen anser det ska tillsättas en haverikommission som granskar alla dessa fall av barn som mördas av sina föräldrar. Samhället måste få ett rejält kunskapslyft om hur man uppmärksammar och förebygger brott mot barn, och en stor del i detta är att höja kunskapsnivån inom rättsväsende, migrationsverket, vård och socialtjänst om olika former av filicid och dess varningsmarkörer.

Ett annat typiskt exempel på barnamord som hämnd på en partner är morden i Sala, där pappa Samuel upplever det yttersta sveket från sin partner som valt att flytta ihop med en annan man, en man som får umgås med Samuels barn och där kvinnan inte uppmärksammar Samuels känslor på ett sätt han önskar. Därför planerar han i detalj hur han ska hämnas, på hennes födelsedag, genom att skjuta parets båda söner, lägga upp en livefeed på Facebook där han berättar hur otroligt falsk och elak denna kvinna varit mot honom, för att sedan skjuta sig själv efter att han klargjort för tittarna att han tagit ansvar genom att underlätta bouppteckning och liknande för efterlevande. Fallen är långt ifrån unika och är ett världsomfattande fenomen som förstärks av faktorer såsom tro, kultur, och levnadsförhållanden. I vissa kulturer är barnets kön en avgörande faktor för hur pass stort straff det är för kvinnan att få sina barn mördade, det vill säga en värdefaktor. Kulturellt betingade mord är något våra institutioner i Sverige har alldeles för lite kunskap i och därför både har svårt att förebygga och döma vid rättsliga processer. Eftersom det finns omfattande forskning om filicid och filicid-suicid, det vill säga föräldrar som dödar sina barn och föräldrar som dödar sina barn för att sedan begå självmord, borde denna kunskap överföras till vårt skyddsnät för förebyggande aktioner för att rädda barns liv.